Vid dammen/Angel
Betrakta de ögon som en gång var dina, lukta dig till livet.
Den likhet som trofast ger en vanheder.
Älska nu dom som smakar rosenblad i din mun.
Täckmanteln saknar spår i sanden. Likheten i den cirkeln tröstar kärlek.
Storvansinnet skördar dig till slutet vänt.
Det rena blodet gav aldrig skulden till livet, vi bad om tröst men ingen längre gråter.
Stilla vakar jag över minnerna. Den tidsödande sanningen om mina händer
de väcker obehag i mörkret.
Det gråtande barnet som inte längre gråter, ber om förlåt...
men ingen vid den stilla dammen älskar länge.
By:Angelica Rode 21/7 2010
Den likhet som trofast ger en vanheder.
Älska nu dom som smakar rosenblad i din mun.
Täckmanteln saknar spår i sanden. Likheten i den cirkeln tröstar kärlek.
Storvansinnet skördar dig till slutet vänt.
Det rena blodet gav aldrig skulden till livet, vi bad om tröst men ingen längre gråter.
Stilla vakar jag över minnerna. Den tidsödande sanningen om mina händer
de väcker obehag i mörkret.
Det gråtande barnet som inte längre gråter, ber om förlåt...
men ingen vid den stilla dammen älskar länge.
By:Angelica Rode 21/7 2010
Kommentarer
Trackback
